I den förra posten om buddhism ställde jag frågan om huruvida vår jordiska tillvaro är till för att vi skulle få glädja oss över den. I denna post kommer dessutom frågan om varför vi ska tro på Buddha eller Kristus. Vem är mest trovärdig?

Buddha ansåg naturligtvis att vi ska tänka och tro som han, men han var noga med att han inte var någon slags profet, att han är inte sänd av någon slags gud:

(Citerat från https://www.duga.se/filosofi/buddhism, 2021-05-19:)

Du ska inte tro på något bara för att någon sagt att det är så. Du ska inte heller tro att något är sant bara för att traditionen säger så. Och du ska inte tro att något är sant bara för att ett rykte säger så. Och du ska inte tro att något är sant bara för att det är skrivet. Och inte ens om lärda män säger att det är sant så ska du tro att det måste vara sant. Och tro inte att det är sant bara för att en auktoritet eller din bästa vän och lärare säger att det är sant. Men om det som är skrivet eller sagt bekräftas av ditt eget sunda förnuft som sanning, då kan du tro på det. Och när du kan tro på något och själv bli medveten om att det är sant för dig, då kan du tro på att det är din egen sanning du tror på. För jag lär er inte att tro på det som jag har sagt er bara för att jag har sagt så. Jag lär er att tro på det som ni själva kan inse är sant. Och det som ni själva kan bli medvetna om. Och det som ni själva anser är sanning, det ska ni sedan handla efter.

Människor kan ge varandra olika impulser och idéer, men enligt buddhismen finns det alltså ingen objektiv sanning utanför människan. Gud har inte sänt någon budbärare, Gud har inte uppenbarat sig. Enligt buddhismen har inte heller någon gud skapat världen. Buddhismen är nära släkt med ateismen.

Naturligtvis har Buddha en klar poäng i att vi människor inte ska tro på något bara för att någon annan säger det. Naturligtvis ska vi tro själva på vår religion och inte bara följa med strömmen eller ”skylla ifrån oss” på någon auktoritet (mamma eller pappa till exempel). Var och en bör ta ställning själv och ha sin egen övertygelse. Men Buddha driver detta för långt. Det blir att var och en får tro sin egen sanning. Vi känner igen det här från vår egen kultur, som domineras av relativism.  

Som religion betraktad är buddhismen vag och därmed svag. Naturligtvis är det beroende på vad man förväntar sig av en religion, men den förklarar inte universums, tillvarons eller människans uppkomst. På frågan om det finns en Gud som gett upphov till universum svarar den nej. Men ur en synvinkel har buddhismen en fördel som gör att den särskilt förtjänar att studeras närmare: Den är gammal.

Jämförd med scientologin (som uppkom på 1950-talet) eller Bahá’i (som uppkom under artonhundratalet) är det troligare att buddismen eller till exempel Zoroastrismen är den sanna religionen (Zoroastrismen är en fornpersisk religion från omkring år 1200 f. Kr.).

Men vad har Buddha för stöd till exempel för tanken att alla människor återföds i ett närmast evigt kretslopp och att de i sitt nästa liv får ta följderna av hur de levde sitt förra liv (karma)? Har han något stöd att åberopa för den tanken? Nej, inget alls. Han till och med avvisar tanken på att det skulle finnas något slags yttre stöd för de idéer han för fram. Buddha har helt enkelt funderat ut buddhismen på egen hand…

Jämför detta med Kristus. Han gör anspråk på att komma med Sanningen till människorna, men det är inte bara något han hittat på själv, utan han hänvisar till andra, till att han och hans budskap är förutsagda av författarna i Gamla Testamentet. Och det är verkligen så! Det finns många olika vittnen från olika tidsperioder som är samstämmiga. Och för att styrka sina anspråk har Kristus gjort underverk.

Om det finns en sann religion, borde det inte då finnas några skäl för den? Borde inte Buddha om han funnit den sanna religionen ha sagt något i stil med ”Jag har funnit Sanningen och nu kommer jag med den till er människor”? Men det gjorde han inte, och han har rätt i det som han ju menar själv: Buddha är inte någon budbärare för Sanningen från Gud (för i buddhismen finns det ingen Sanning med stort S och det finns ingen Gud med stort G).

Detta är sista sidan i avdelningen Varför kristendom? Nästa avdelning är en introduktion till kristen tro.